26
Kulturarvet
utvecklas
varsamt för framtiden
Klässbols Linneväveri är ett givet besöks-
mål och lockar cirka 80 000 intresserade
varje år till fabriken och butiken.
Framgångarna handlar både om envis-
het och nytänkande. En obruten kedja av
fyra generationers vävare i familjen
Johansson har värnat traditionerna
samtidigt som de varsamt anammat ny
teknik.
Den 90-åriga berättelsen är levande här
i fabriken.
– Våra besökare får på egen hand
gå runt och titta i hela vår produktion,
klässbol är en liten ort 20
kilometer söder om Arvika i
Värmland. Idag är den starkt
förknippad med linneväveriet
som representerar svensk
design och kvalitet när den
är som allra bäst.
klässbols Linneväveri är
ett familjeföretag som
nu drivs i fjärde
generationen. Grunden
lades hemma i köket
hos Hjalmar Johansson
1920. Äldre vävmönster
används fortfarande. Har
bland annat levererat
dukar och servetter till
den årliga Nobelfesten
samt svenska och
norska ambassader
världen över. Under
2010 firar företaget sitt
90-årsjubileum. Alla be-
sökare kan fritt besöka
väveriets tillverkning
med eller utan guide.
Butiksförsäljning.
klässbols
Linneväveri, Arvika
berättar vd Andreas Johansson, som 2003
tog över ledarskapet från sin far Dick
Johansson. Det brukar vara uppskattat att
se hur produktionen av de produkter man
har tänkt att köpa går till.
– Den som hör av sig före besöket
kan få en guidad visning då någon av
oss berättar företagets historia, hur vi
arbetar idag, vilka projekt som präglat vår
utveckling och hur vi jobbar med design,
fortsätter han.
– Även de äldre handvävstolar vi har
här fungerar och används fortfarande. De
är levande museiföremål.
aNDreas johaNssoN är stolt
över sin
familjs och företagets bakgrund.
– Min farfars far föddes här i Klässbol
år 1884. I början av 1900-talet lämnade
han hembygden och utbildade sig så
småningom till vävare i Borås.
Efter att ha skaffat sig yrkeserfaren-
het återvände han 1918 till Värmland
tillsammans med sin hustru Augusta och
de åtta barnen. Hjalmar Johansson tog tag
i arbetet att försöka rädda verksamheten
vid Stafnäs Ullspinneri. Det gick inte
så bra, men samtidigt hade han börjat
väva linnelakan och linnehanddukar på
uppdrag av vänner och bekanta vid sin
handvävstol hemma i köket. Linet kom
från bönder i trakten.
1921 köpte han sin första mekaniska
vävstol – en mycket viktig milstolpe i
familjens historia. Den installerades i
köket. Takhöjden räckte dock inte till.
För att få plats med jacquarden tvingades
han göra ett hål rakt upp i sovrummet på
andra våningen.
Nästa steg i utvecklingen tog han 1924
då han fick råd att köpa ett soldattorp och
kunde flytta väveriet dit. Han investerade i
ytterligare två vävstolar.
– Men Hjalmar gick hastigt bort
vid bara 44 års ålder, berättar Andreas
Johannson. Precis när verksamheten
började ta sig.
De äldsta barnen, Stina 19 år och
Vitalis 17 år, tog över ansvaret för
väveriet. Hjalmar hade dessutom varit
klok nog att utan sin hustrus vetskap
teckna en livförsäkring. Pengarna kom väl
till pass. De 4 443 kronorna och 76 örena
användes för att betala av Hjalmars lån.
Väveriet kunde leva vidare.
– Min far Dick Johansson och hans
bröder Sven-Olof och Torbjörn tog över
vid nästa generationsskifte 1975, fortsätter
han.
liNNelakaN har i alla
tider varit
kända för sin helande effekt. Linet är en
naturråvara som ger en luftig produkt,
klässbols linneväveri
64 | naturligtvis
