14
Värmland
NR
1
2013
F
ryksdalen är , grovt räknat, åttamil
lång från Torsby i norr till Kil i söder. Bredden
varierar, men avståndet mellan stränderna i de
tre avlånga Frykensjöarna är aldrig mer än tre
kilometer, ofta betydligt mindre än så.
Vi ska inte förhäva oss och dra paralleller till
Virginia Woolfs Bloomsburygrupp eller Andy
Warhols The Factory, men är det inte litemärkligt att såmycket kre-
ativitet har samlats på så liten yta?
Ju mer man krafsar på fernissan, desto mer tycks det också som
omdessa fryksdalingar somkänt sig kallade att greppa penslar eller
pennor är länkade till varandra:
Göran Tunström har skrivit om sin kamp med Selma Lagerlöf
och hur han bär henne upp för Tossebergsklätten för att frigöra sig
från arvet. Samme Tunström ville på 60-talet flytta in i Smedsby
skola i Östra Ämtervik, där Karin Broos nu bor och är granne med
fotografen
JH
Engström som nyligen köpte sitt hus av Lars Lerin.
Hänger ni med? Och i Örbäck bor den hyllade kostymören Inger
Hallström Stinnerbom från Västanå Teater i ett hus där verklighe-
tens Kejsarn av Portugallien dog. Det kommermera: Den uppmärk-
sammade dokumentärfilmen
För dig naken
, som handlar om Lars
Lerin, gjordes av Karin Broos dotter Sara som förresten bor bara
några skogsdungar bort från Selmas Mårbacka. Saras syster Stella
jobbar dessutom på Västanå Teater som i sommar sätter upp Nils
Holgersson.
Frågor på det?
för att reda ut trådarna i detta kreativa kluster och spåra
källan till den fryksdalska skaparkraften krävs ett besök i själva
modershuset: Mårbacka.
Vi knackade några gånger på dörren till en av flyglarna, utan
resultat, men så:
Äntligen stod intendenten i portöppningen.
Lena Gynnemo är ny på posten sedan årsskiftet. Ett av de första
samtal hon fick komfrån den arabiska tv-kanalenAl Arabiya i Dubai,
med 50 miljoner potentiella tittare.
– Vi ska göra en tv-dokumentär om Sverige och kom direkt att
tänka på Nils Holgersson. Får vi hälsa på, frågade de.
Det fick de.
– IDubai vet alla vemNilsHolgersson är eftersomde har visat en
animerad tv-serie om hans äventyr, berättar Lena Gynnemo.
Hon kunde ha lagt till att filmatiseringen av sagan omden late odå-
gan som tyckte omatt plåga djur också har visats i Kina, Japan, Syd-
afrika, Kanada och i de flesta europeiska länder inklusive Island där
han heter Nilli Hólmgeirsson.
Lena Gynnemo konstaterar att den muntliga, värmländska
berättartraditionen lade grunden för Selma Lagerlöfs författar-
skap.
– Selma plockade upp de storslagna skrönor hon hörde och gjor-
de litteratur av dem, säger Lena Gynnemo.
Personerna och platserna i Selmas romaner kläddes i nya namn,
men numera finns kartor med bifogade ordlistor som avkodar Sel-
mas Lövsjö härad till Fryksdalen. Ingen har väl så vackert som hon
fångat landskapet, som i
Gösta Berlings saga
:
»Numåste jag beskriva den långa sjön, den rika slätten och de blåa
bergen…Där uppe i norr är sjön glad och vänlig. Man ska bara se
den en sommarmorgon, när den ligger yrvaken under dimslöjan, för
att märka hurmunter den är. Den gäckas först en stund, kryper sak-
ta, sakta framur det lätta omhöljet, så trolskt vacker, att man knappt
kan känna igen den, men så kastar denmed ett ryck av sig hela täck-
et och ligger där blott och bar och rosig och glittrar i morgonljuset.«
fler än selma lagerlöf komatt förföras avomgivningarna.
Långt senare, en vintermorgon 1972, åkte Astrid Lindgren tåg från
Torsby mot Sunne:
–Det var en sådan där fantastiskmorgonmed rosa ljus över sjön
– ja, det var något överjordiskt vackert, och då fick jag plötsligt en så
stark upplevelse, ett slags vision avmänsklighetens gryningsljus, och
då kände jag hur någonting tändes. Det här kanske det blir någon-
ting av, förklarade Astrid.
Det somblev var berättelsen om
Bröderna Lejonhjärta
, ochAstrid
Lindgren komefter resan att kämpa för Fryksdalsbanans bevarande.
Är det alltså naturen och omgivningarna vi har att tacka för att
Fryksdalen så ofta lockat till skapande?
Eller har konsten tvärtomvarit ett sätt att försökaöverrösta tystna-
den och fly vardagen in i en drömvärld, likt Jan i Skrolycka som inte
står ut med verkligheten och förvandlas till Kejsarn avPortugallien?
För Anna Sahlström i Utterbyn var det sannolikt så i slutet av
Selma
Lagerlöfs
»dagböcker«
Här fårmande
riktiganam-
nenpåplatser
ochpersoner
somgavNo-
belpristagaren
inspirationatt skriva romaner
som
KejsarnavPortugallien
.
Annars rekommenderar vi
kapitlet Landskapet i
Gösta
Berlings saga
– enpoetisk
hymn till Fryksdalen.
Göran
Tunströms
»Berömda
mänsom
varit i
Sunne«
I första
hand inte
förmiljö-
beskrivning-
arna, utanberättarglädjen
sombelönade Tunströmmed
Augustpriset för bästa
skönlitterärabok 1998.
»From
Back
Home«
Anders
Petersens
ochJH
Engströms
pris-
belönta
fotobok
visar vemodet,människorna
ochVärmlandpåett sätt
du troligenhar sett i verklig-
heten,men sällan tidigare
mött påbild.
läs-
upp-
levelser
när du reser
i Fryksdalen
3
sagodalen
resa genom fryksdalen
